I denna uppsats undersöks hur lÀroböcker i historia frÄn Är 1960 till Är 2010 för gymnasieskolan framstÀllt spanska och finska inbördeskriget i syfte att jÀmföra framstÀllningarna över tid. Studien Àr kvalitativ i form av en textanalys dÀr undersökningsobjektet varit historielÀroböckers texter om finska och spanska inbördeskriget. Uppsatsen undersöker likheter och skillnader men ocksÄ framstÀllningarna av inbördeskrigens ideologiska anknytningar.Uppsatsen utgÄr frÄn lÀroplansteori och analyseras utifrÄn definitioner av begreppen ideologi och hegemoni. Begreppen har anvÀnts som utgÄngspunkt för att stÀlla frÄgor till texterna som sedan analyseras utifrÄn en operationalisering av begreppen, vilket för studien inneburit att vi undersökt, bland annat, orsaker, konsekvenser och bildanvÀndning i framstÀllningarna. Resultaten av studien visar pÄ likheter i framstÀllningen av det spanska inbördeskriget samt det finska inbördeskriget.

Ett mindre omrÄde i norra Sverige Àr finskt förvaltningsomrÄde. I de fem kommunerna som omfattas gÀller utökade rÀttigheter att anvÀnda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och ÀldrevÄrd. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsomrÄdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsomrÄde. Det skulle omfatta MÀlardalen, dÀr Eskilstuna Àr en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jÀmförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser pÄ finska sprÄket visade sig nÄgra intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk nÀrvaro pÄ hemsidan.

AbstractAn extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960?sand 1970?s.The Finnish immigrant children were brought up with twodifferent sets of values and attitudes; one at the home domain and a differentone at school. Being caught between two different cultures affected thechildren in different ways.The aim of this study is to investigate how the Finnish second generationperceive and identify themselves.Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migrationAbstraktDen omfattande emigrationen frÄn Finland till Sverige under 1960- och1970-talet medförde att mÄnga finska barn anlÀnde till Sverige. De finskainvandrarbarnen uppfostrades med tvÄ olika kulturer; en hemma och enannan i skolan och detta kom att pÄverka barnen pÄ olika sÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att belysa vilken etnisk identitet finskaandragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks omkunskaperna i det finska sprÄket Àr en betydande faktor för bevarandet avden finska identiteten.Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration.

Arbetet behandlar representationen av genus i lÀroböcker i spanska avsedda för gymnasienivÄ. Syftet med följande arbete Àr att dokumentera och analysera hur dessa lÀroböcker i spanska pÄ gymnasial nivÄ representerar genusbegreppet, om lÀroböcker i spanska tar hÀnsyn till genusfrÄgor i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter och vilka genusdiskurser som förekommer i texterna. Arbetet undersöker Àven hur lÀrare förhÄller sig till lÀrobokstexter. Arbetets undersökning baseras pÄ textanalyser och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare i spanska. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att mÀn betraktas som viktigare och har högre status Àn kvinnor i de analyserade texterna.

Studien processinriktat och resultatinriktat motivationsklimat pÄ svenska och spanska högstadieskolor undersöker skillnader och likheter inom processinriktat och resultatinriktat klimat. I denna studie undersöks det hur dessa tvÄ klimat ser ut pÄ svenska och spanska skolor och detta ur svenska och spanska idrottslÀrares perspektiv. I studien anvÀnds Nicholls (1989) teori om de tvÄ motivationsklimaten. Empirin Àr inhÀmtad via semistrukturerade intervjuer med idrottslÀrare pÄ tre svenska och tre spanska högstadieskolor. Detta i kombination med Nicholls (1989) teori och andra modeller, ligger till grund för den senare gjorda analysen.

Denna studie har bestÄtt av 185 enkÀter som har besvarats av elever i grundskolans senare Är. Syfte med studien var att utreda elevernas attityder till spanska, att se hur valet av spanska hade pÄverkats av familjens förhÄllande till resor och spanska, samt att undersöka vad som motiverade eleverna till att lÀsa spanska. Resultaten visade att attityden bland dessa elever var att det Àr viktigt att lÀsa spanska eftersom det Àr ett stort sprÄk och dÀrför att det Àr anvÀndbart vid resor. Familjens investeringar i just resor spelade stor roll dÄ dessa var vanligt förekommande, speciellt hade mÄnga elever varit i Spanien. Studien visade ocksÄ att mer Àn var fjÀrde elev har minst en förÀlder som talar eller förstÄr spanska, samt att en stor andel av förÀldrarna talar ett annat modernt sprÄk.

Under Finska Vinterkriget fanns tvÄ dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette NorrlÀndska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden dÄ Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades tvÄ lÀger dÀr det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE tvÄ dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende pÄ om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier Àr inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhÀllet utan de speglar ocksÄ det politiska system som finns i landet.

I denna uppsats görs en jÀmförelse mellan lÀromedel i spanska för nybörjare. Betoningen ligger pÄ grammatik och lÀnderkunskap..

Ett mindre omrÄde i norra Sverige Àr finskt förvaltningsomrÄde. I de fem kommunerna som omfattas gÀller utökade rÀttigheter att anvÀnda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och ÀldrevÄrd. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsomrÄdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsomrÄde. Det skulle omfatta MÀlardalen, dÀr Eskilstuna Àr en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jÀmförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser pÄ finska sprÄket visade sig nÄgra intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk nÀrvaro pÄ hemsidan.

Uppfattningarna om skillnaderna i svenskarnas och finlÀndarnas sÀtt att fatta beslut Àr vÀletablerade och dokumenterade i form av tvÄ nationella beslutsfattandemodeller: den finska och den svenska modellen. PÄ 1980-talet var dessa uppfattningar den allmÀnna sanningen men nu, 20 Är senare vill vi i vÄr undersökning ifrÄgasÀtta dessa skillnader och modellernas existens. Syftet med vÄr undersökning Àr dÀrmed att utifrÄn de finska och svenska beslutsfattandeteorierna beskriva hur management beslutsfattandeprocesserna gÄr till i respektive land. Vidare kommer vi undersöka huruvida beslutsfattandeprocessen ser likadan ut bland finska och svenska chefer som den ser ut enligt den finska respektive svenska beslutsfattandemodellen. Undersökningen bygger pÄ den finska och den svenska modellen vilka Àr konstruktioner utav olika författares studier.

Spanska sjukan var en vÀrldsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över vÀrlden i flera influensavÄgor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda pÄ hur SÀters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjÀlp av överlÀkarens ÄrsberÀttelse för 1918 har jag lyckats fÄ fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan pÄ SÀters sjukhusomrÄde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade mÀnnen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % mÀn (23 stycken) till följd av in-fluensan.

Det övergripande syftet i denna uppsats Àr att studera finska romers identitetsskapande. DefrÄgestÀllningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrÄn de stereotypa förestÀllningar som finns och om stigmatiseringen pÄverkarderas identitetskapande. Studien tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt baserat pÄ fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram bestÄr av Erving Goffmans teori om stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger pÄ fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa Àr derasgrupptillhörighet viktig.

Kvalitet Àr ett begrepp som inte lÄter sig definieras pÄ ett enkelt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet.Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har anvÀnts vid bearbetningen av materialet.Undersökningens resultat bestÄr av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgÄngar. I den tredje och sista analysen kunde tvÄ huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser.

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnÄdde de finska förbandenstora framgÄngar pÄ taktisk nivÄ, framförallt vid striderna pÄ det norra frontavsnittet.TerrÀngen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begrÀnsad infrastruktur innehÄllandeett fÄtal vÀgar. Striderna genomfördes ocksÄ under svÄra klimatförhÄllanden medmycket lÄga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggandeförmÄgorna, ledning, underrÀttelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthÄllighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgÄngarna pÄ taktisk nivÄ i ovan nÀmndaterrÀng. Detta har gjorts genom att genomföra tvÄ fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid tvÄ olika krigsskÄdeplatser. Studierna omfattar tidpunkten dÄ 9:e divisionenpÄbörjade sin verksamhet mot den lÀngs RaatevÀgen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var prÀglat av en balans mellan de olika förmÄgorna. Desovjetiska förbanden hade ocksÄ svÄrt att pÄverka de finska förmÄgorna utifrÄn sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frÄgestÀllningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frÄgestÀllningar förs fram..

Mitt arbete har skrivits i syfte att klargöra anvÀndningen av det spanska sprÄket i muntlig kommunikation mellan elever och lÀrare resp. mellan eleverna sjÀlva. Syftet var Àven att ta reda pÄ den muntliga kommunikationens betydelse för elevernas sprÄkutveckling. De forskningsmetoder, som jag har anvÀnt till mitt arbete, Àr klassrumsbaserade observationer som genomfördes under lektioner i tvÄ klasser som lÀser spanska steg 3, samt kvalitativa intervjuer med tvÄ spansklÀrare och 6 gymnasieelever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Sammanfattningsvis vill jag pÄpeka, att genom mina observationer  har jag kommit fram till att det spanska sprÄket anvÀnds i huvudsak mellan lÀrare och elever nÀr lÀraren stÀller frÄgor och nÀr elever svarar pÄ dessa.  Dessutom anvÀnds det  muntligt  mellan elever nÀr dessa arbetar parvis och genomför en uppgift. Intervjuer med sex gymnasieelever och tvÄ spansklÀrare har jag kommit fram till att den muntliga kommunikationen i klassrummet Àr mycket viktig för elevernas sprÄkutveckling.